Tillbaka

Nationellt kvalitetsregister – nu även för strålterapi

Nu finns ett nationellt kvalitetsregister för strålbehandlingsdata. Det ger helt nya möjligheter att undersöka utfallet av olika behandlingsmetoder, följa upp biverkningar på lång sikt och jämföra utrustning och tekniker som används vid landets kliniker.

– Svenskt kvalitetsregister för strålterapi, som det nya registret kallas, är konstituerat och de tekniska lösningarna är på plats på sjukhusen. Registret är alltså upprättat och redo att fyllas med innehåll, berättar Björn Zackrisson som är ordförande i arbetsgruppen bakom kvalitetsregistret och leder utvecklingen av Nationella testbädden för innovativ strålterapi.

Gemensam nomenklatur ger jämförbara data

Arbetet med att utforma det nya kvalitetsregistret ingår i Nationella testbäddens projekt Enhetlig databaslösning. I projektet har man också tagit fram en svensk standardiserad nomenklatur för strålbehandlingsdata. Nomenklaturen är en förutsättning för att registret ska fungera eftersom den ger läkare, forskare och andra ett gemensamt språk så att de data som matas in benämns på samma sätt och verkligen kan använda i jämförelser av olika slag.

Nu kan vi jämföra hur olika kliniker planerar och genomför behandlingen.

I den nya databaslösningen sparas data om behandlingen av varje patient i en lokal kvalitetsdatabas vid den klinik där behandlingen ges. Sedan kan dessa data automatiskt överföras till det nationella kvalitetsregistret.

– Hittills har vi haft väldigt knapphändiga data inom strålbehandlingsområdet eftersom alla uppgifter matats in manuellt. Det är helt enkelt inte praktiskt möjligt att föra över så stora mängder data som behövs data för hand. Vår lösning med automatiserad överföring hanterar det problemet, säger Björn Zackrisson.

– Vi kan också automatiskt föra över data till de diagnosspecifika kvalitetsregistren. Det innebär att vi kan få ut mycket mer information ur diagnosregistren, helt enkelt eftersom sjukhusen kan leverera mer data. Till hösten planerar vi att starta med detta och prostatacancerregistret kommer att vara pilot.

Vi kan följa upp biverkningarna bättre

De uppgifter om stråldos och volymer som matas in har inte bara betydelse för hur väl sjukvården lyckas bota tumören, det påverkar även våra möjligheter att förebygga biverkningar. När tumörer strålas vill man i mesta möjliga mån undvika att skada friska organ.

– Dessa data är särskilt intressanta för de diagnosspecifika kvalitetsregistren, som i allt högre också följer upp långtidsbiverkningar av behandlingar. På bröstcancerregistret är de till exempel intresserade av biverkningar på hjärtat, säger Björn Zackrisson.

– Kan vi se effekt på biverkningarna beroende på om man får en större eller mindre dos i hjärtat, så ger det oss möjlighet att korrelera en given behandling till ett utfall med högre upplösning.

Ritar vi till exempel en prostata lite större i vissa delar av landet än i andra? Man kan förmoda att det inte beror på patienterna. Det ger en signal att vi gör på olika sätt och vi kan undersöka varför.

Mer nyanserade bedömningar

Björn Zackrisson pekar på att den nationella kvalitetsregistret på sikt skapar förutsättningar för mer nyanserade bedömningar inom strålbehandling än vad som tidigare varit möjligt

– Det har hittills mer varit en fråga om att säga ja eller nej till strålbehandling för olika patienter.

Läs mer om testbäddens delprojekt Enhetlig databaslösning

nomenklatur
Standardiserad svensk nomenklatur för strålbehandlingsdata, publicerad av Strålsäkerhetsmyndigheten. Nomenklaturen införs nu på landets strålbehandlingskliniker.