Tillbaka

Nationella testbädden för strålterapi permanentas

Sveriges första nationella testbädd ska göra strålbehandlingen mot cancer mer jämlik för patienterna oavsett var de bor i landet. Samarbetet mellan landets universitetssjukhus ska också snabba på införandet av nya metoder och tekniker i vården.

– Testbädden är en kreativ mötesplats där vård, industri och akademi samverkar och tillsammans tar fram och kvalitetssäkrar innovationer inom strålbehandling. Syftet med testbädden är att möjliggöra likvärdig och bra vård för patienter över hela landet. Vi vill se mer effektiv vård, bättre behandlingsresultat och att patienten kommer ut friskare från sjukhusen än tidigare. Vi kallar det för att utveckla vården i vården, säger Peter Söderman, projektledare vid Innovationsplatsen på Karolinska Universitetssjukhuset.

Nationella testbädden för innovativ strålterapi är ett nätverk av samtliga strålterapiavdelningar på landets sju universitetssjukhus som ska driva utvecklingen av vården framåt. Genom att innovativa metoder, tekniska lösningar och nya processer sprids via nätverket kan de snabbare än tidigare implementeras runt om i landet.

Samarbete samlar experter

Samarbetet har också gjort det lättare att få tag i rätt expertis snabbt från andra sjukhus än det egna.

– På det här sättet ska vården på ett effektivare sätt driva utvecklingen av nya behandlingsmetoder, just genom att samla ledande experter från landets sjukhus – och från specialistföretag, säger han.

Testbädden underlättar också för företag som utvecklar vården för strålterapi. Men innan ett företag får klartecken att testa sina idéer undersöker nationella testbädden om det finns ett behov från verksamheten. Det ska alltid finnas en nytta med det som testas och utvärderas i den kliniska miljön.

– Testbädden kan möjliggöra likvärdig och bra vård för patienter över hela landet, säger Peter Söderman, projektledare på Karolinska Universitetssjukhuset.

Företagen som vänder sig till testbädden kan syssla med allt från nya dosplaneringssystem till nya medicinsktekniska produkter, som behöver vidareutvecklas och testas i den kliniska miljön.

– De behöver inte längre vända sig till flera sjukhus för att få ihop tillräckligt stort patientunderlag. Nu kan de vända sig till oss och så hjälper vi till att koordinera testerna på flera sjukhus samtidigt, säger han.

Sjukhusen har också tagit fram en gemensam databas där man matar in strålningsdata. Man har också skapat ett nationellt kvalitetsregister. Men innan det var möjligt att starta upp kvalitetsregistret var man tvungna att enas om gemensamma benämningar för att beskriva till exempel diagnos, lokalisation, behandlingsteknik, tumör och riskorgan. Tidigare kunde olika sjukhus ha olika rutiner för detta.

Man har också tagit fram en gemensam utvärderingsmodell för hur vården ska utvärderas.

– När vi gjorde en enkät för att ta reda på hur patienter upplevde en viss metod kunde man utvärdera den mallen på flera sjukhus samtidigt och få in 820 svar på en dag, säger han.

Fler behandlingsområden
De första tre åren har testbädden fungerat som ett projekt och koordinerats från Innovationsplatsen på Karolinska Universitetssjukhuset. Nu när samarbetet är etablerat blir nationella testbädden permanent och under 2017 skapas även en egen organisation.

Nu hoppas man att nationella testbädden för strålbehandling kan användas som modell för nationell samverkan inom utveckling och innovation i Sverige inom andra behandlingsområden också.

Text: Maja Lundbäck Foto: Medicinsk Bild